Jag var nyligen på en fullsatt flygplats när jag insåg att jag var spänd.
Mitt sinne spelade mig ett spratt. Någon sorts ångest hade smugit sig in.
För att ändra fokus gick jag till bokhandeln. I psykologi- och självhjälpsavdelningen föll min blick på en bok med orden "Ride Your Anxiety" på omslaget.
Jag köpte den.
Jag har inte ens läst den än, men något med de orden hade redan börjat förändra mitt perspektiv.
Jag känner mig orolig då och då, av en eller annan anledning.
Och när jag gör det tenderar jag att skylla mig själv för att jag inte vet bättre.
Men kanske behöver jag inte kämpa emot det. Kanske kan jag helt enkelt rida med det ett tag och låta det vara som det är.
Kanske jag till och med lär mig något längs vägen?
Godmorgon Jann! Att våga stå kvar och stå ut i känslor av ångest och rädslor är inte farligt, men kan vara mycket obehagligt. Jag tror emellertid att dessa tillstånd har något att lära oss, möjlighet att bearbeta det som vill komma fram och som kan hjälpa oss att komma vidare som människa. Men det kräver mod, kraft och ödmjukhet mot oss själva. Inte alltid så lätt. Gråten kan inte sällan bli ett sätt att förlösa och nå en sorg vi bär på.
-Karin Ahlström