Jag tror på kärlek av två anledningar. Den första är uppenbar, helt enkelt för att jag känner den, och också för att jag lätt kan upptäcka att alla andra också känner den. Och inte bara känner den, utan längtar efter den, och sätter den före allt annat man någonsin kan föreställa sig. Om det bara fanns ett val, att älska eller att hata, skulle alla utan undantag ha valt att älska. Den andra anledningen ligger på ett helt annat plan. Vi kunde ha kallat det ett vetenskapligt plan, men det skulle ha funnits ett problem med det. Det kan inte riktigt kallas vetenskapligt enligt vetenskapliga teoriers regler av den enkla anledningen att det inte kan mätas och verifieras i enlighet med vetenskapliga standarder. Ändå är det vetenskapligt i den meningen att jag inte behöver känna den, jag kan sätta fingret på det strikt på logiskt förnuft. Och den logiska anledningen är följande: Verkligheten som helhet är oändlig, vilket betyder att allt är ett. Varför? För att oändligheten som sådan, den oändliga faktorn, om man så vill, bara kan vara en. Det finns inte två oändliga faktorer. Det finns helt enkelt inte plats för mer än en oändlighet. Därför är verkligheten som helhet oändlig = verkligheten som helhet är ett. Den enda helheten – alltet – har inget behov av förändring eftersom den redan är allt. Ingenting behövs; allt är på plats. Faktum är att den inte kan förändras. Det finns ingen plats utanför alltet att samla nytt "material" från, inte heller finns det någon plats för några avyttringar. Allt finns inom den enda helheten; således är den oföränderlig. Ändå, och här blir det intressant. Den är något. Den har en vara. Den är något, den är inte ingenting. Även om den inte förändras, och inte kan förändras, har den fortfarande momentum, den har en evig kraft. Och eftersom den är ett, och eftersom den är alltet, har den ingen motståndare. Den har en kraft och endast en kraft. Och den kraften är ständigt positivt laddad. Positiv – helt enkelt för att den är ohotad. Det är ett logiskt påstående. Du kan tycka vad du vill om det, men du kan inte förneka oändligheten. Oändligheten är ett, den är överallt, och den är oförstörbar – och den är ständigt positivt laddad. Jämför det senare – ständigt positivt laddat – med termen kärlek, och det andra skälet i detta lilla tankeexperiment bevisar logiskt att kärleken är den starkaste kraften. Således två skäl som talar för kärlek – ett innerligt – och ett logiskt bekräftat.