I gårdagens blogginlägg drog jag slutsatsen att Buddhas budskap är att vårt lidande uppstår av psykologiska orsaker. Med andra ord; vi lider för att världen – inklusive vi själva – inte uppfyller våra egna förväntningar. Omformulerat är det våra egna tankar och känslor om världen som skapar våra problem och lidande. Detta är utan tvekan ett radikalt påstående, men det är likafullt ett som vi måste ta på allvar. Buddha hävdar att det ligger inom vår kontroll; vi har makten att välja. Ingen påstår att detta är lätt, men det är uppnåeligt. Dessutom, om jag förstår Buddhas budskap rätt, det är vår enda möjlighet för slutligt stoppa lidande. Som jag redan nämnt i denna lilla serie om Buddhas läror håller jag i stort med om allt han säger. Alternativet vore att vi är helt beroende av yttre krafter, och att vår egen förmåga och vårt eget ansvar verkligen är begränsat. Det finns tveklöst yttre krafter vilka vi inte ens kan föreställa oss, men om vår fria vilja har något att säga till om alls, så måste den innefatta möjligheten att åstadkomma en verklig förändring.