Det här låter säkert märkligt för många — men jag har beundrat Trump. (Observera ”beundrat” i dåtid.) Jag beundrade hans potential, hans djärvhet, hans drivkraft och hans beslutsamhet. Och jag gör det än ibland. Vissa kommer att hålla med, andra inte. Han går inte obemärkt förbi.

En del av er kanske ogillar vad jag säger här, men ha tålamod — det finns en sensmoral i slutet.

I sin bok The Art of the Deal (1984) skriver han: ”Jag är inte en person som ser bakåt — jag ser framåt.” Det finns en enorm kraft i det. Gå vidare, fånga dagen, lev i nuet, fastna inte — var din egen herre. Lätt att säga, inte lika lätt att göra.

Inom affärer har han framgång, men som politiker är han farlig — till och med katastrofal. Det är intressant. Affärer och det gemensamma bästa är kanske inte en så bra kombination trots allt. Vi hyllar ekonomisk framgång, särskilt när pengarna kommer vår väg. Men med Donald Trump på scenen tvingas vi tänka om.

Han saknar medkänsla, och det är kanske den stora lärdomen här. Och det verkar som att många av världens ledare saknar medkänsla. Deras fokus är felriktat. Vi kan göra bättre.

När jag först läste hans bok, innan han blev vald första gången, tänkte jag: jag håller inte med om hans värderingar, han är inte min typ av person. Men han är inte rädd för kritik, och han får saker gjorda. Och jag tänkte — tänk om dessa egenskaper sattes i det godas tjänst. Tänk om de riktades mot att göra gott. Det vore något.

I dag vet jag att det finns sådana människor — och det är dem jag beundrar nu.

Jag försöker själv vara en av dem. Det är inte så lätt, men det måste vara målet. Vi kan alla göra bättre — det ligger i vårt val.